lördag 29 september 2012

it's not friday

Hej vänner och bekanta.

Nu har jag varit här i en vecka och en dag. Jag har skaffat bankkonto, fått min första lön, idag gick jag vilse för första gången - blev mycket upprörd. Jobbet börjar flyta på bättre (jag börjar känna mig mer bekväm att leka och ploja med barnen in public). När jag går med tvillingvagnen på gatan tittar folk på mig, på barnen, på mig, ler och flyttar på sig.

Jag är fundersam över följande hälsningsfras "Hi, how are you?" När jag träffat nytt folk säger de alltid Hi how are you och sen bara börjar dom prata om något helt annat. Jag hinner börja säga Fii och sen är jag borta. Det där gör mig väldigt förvirrad. Jag har testat att säga Thanks och jag har testat att bara le. Inget känns speciellt bra. Jag vet inte heller om man ska ta i hand eller inte. Männen gör det, men inte damerna. Igår var jag på playdate och räckte fram höger hand till nannyn, inte bara gav hon mig vänsterhand - den var dessutom en total fish hand. Jag fattar ingenting.

Jag saknar från Sverige: hushållsost, lingonsylt, matlagningsgrädde (dom köper varken matlagningsgrädde eller creme fraische för det är "onyttigt", mina matlagningskunskaper bygger på grädde!), bregott, att ha en mobiltelefon.

Imorgon ska jag och Bellatrix på IKEA, då hoppas jag på att finna en spegel, krokar, korgar och lingonsylt.

HEJDÅ

tisdag 25 september 2012

Bilder, 4 st.

NUNI:
Här följer en sammanfattning av my adventure i bilder. Jag önskar att jag hade photo shop, vilket jag hade fram tills igår då jag helt enkelt faced the truth om att min dator är alldeles för dålig för att klara av ett sådant program (det ska inte ta 10 minuter att öppna internet) och avinstallerade skiten. Det är tråkigt men man kan helt enkelt inte få allt i världen. I alla fall:

Resan till USA började med en fem timmar lång mellanlandning i Schweiz, och som bilden tyder var det extremt roligt. Vi spelade plump och önskade oss rullstolar att ha rullstolstävlingar med. Lite visste vi då att vi två dagar senare skulle erkänna vår vänskap till varandra och bli The Gang.
Först tänkte jag visa en bild på bara skolan, men istället visar jag en bild på Gabriella med skolan i bakgrunden. Skolan bestod av stora röda tegelhus, ganska tjusiga faktiskt. Bella är från Delsbo. Hon kommer förövrigt in till stan imorgon för att chillaxa med mig.
Det här var jätteroligt, det kan jag lova er. Roligaste under vistelsen på skolan var frukost, lunch, middag och kortspelskvällen. Lektionerna är faktiskt inte så mycket att prata om. Det här är Josefin.

Det här är ifrån the staten island ferry, det var också jättekult. Det blåste väldigt mycket. Från färjan kunde man se New York skyline, enorma regnmoln och Frihetsgudinnan, om man vill se bild på henne kan man trycka på texten som visas.


Ja, det var dom bilderna jag kunde bjuda på idag. Eller som min lilla dator kunde bjuda på idag. Jag kan i alla fall säga att vi hade en störtcool guide, hon såg otroligt jazzig ut. När vi rullade in på times square med bussen spelade hon, jag kommer inte ihåg vad låten heter, med Jay Z och Alicia Keys högt i bussen. Alla känslor man än hade förstärktes och blev ännu mer.

Nu är klockan 21.20 och mina ögon hänger, och då har jag varit ledig idag. Förstår ej hur jag kan vara så himla trött hela hela tiden! Imorgon är det en judisk högtid så barnen är hemma från skolan och jag är ledig, igen. Hurra hurra.

Hejdå.

tisdag.

Det som är bra med Manhattan är att det är så väldigt lätt att hitta. (Så länge man vet vart man ska och man vet vart man har 5th avenue) Avenyerna går rakt ner och the streets går på tvären, 5th avenue delar stan i east och west. Ju längre ner man går desto lägre nummer och ju högre upp - desto högre nummer. Idag åkte jag tunnelbanan för första gången - like a boss. Hade lite problem med biljettautomaten, blev lite nervig men sen gick det finfint. Jag och en tysk tjej har vandrat runt stan, det kändes gött att träffa någon att prata med. Imorgon ska jag få prata svenska. Jag trodde inte att jag skulle sakna det men det gör jag, så gött ska det bli! En delsbobo till och med. Hoppas hon lämnar kniven hemma.

Jag skaaaaa lägga upp bilder, det är bara det att min dator E så dålig så jag törs inte. Men jag ska. Det kommer.

HEJDÅ

måndag 24 september 2012

alla andra sover ju

Jag: Good night Z
Z: Will you be here tomorrow?
Jag: Yes
Z: All day?
Jag: All day
Z:  :) your not going home?
Jag: No, I'm gonna be here all week, all month, and all year!
Z: And then your going home?
Jag: Yes
Z: But I dont want you to go hoomeee. Och sen börjar hon gråta

Då skrattade jag, zötiz.



måndag.

Mamma och Pappa, förlåt i efterskott för alla hemska dagar och kvällar jag har åsamkat er. Jag har aldrig värderat tystnad så mycket som jag gör nu. Idag krossade dom mig nästan, barnen. Eller barnet. Han vill inte lyssna, jag vet ej vad jag ska göra. Det kändes hopplöst. Men nu är klockan halv åtta, barnen har lagt sig, papzen är ute på konsert och jag är ensam.  Jag ska försöka få på den stora projektTVn, om jag törs. Fjärren har touchscreen. HOHO. Jag fick på den.

Så ja, spännande eller hur? The party is on @ manhattan! woop woop




:'(



hejdå.....

I don't need to fight to prove I'm right, I don't need to be forgiven

Hej.

Klockan är 10 och jag har redan varit ute med hunden, ätit frulle, skypat och nu tömmer jag diskmaskinen. Jag vaknade vid åtta och var inte ens trött. Hemma brukade jag vakna vid elva och somna om ännu en timme och ändå vakna och vara astrött   men men inte här inte. Min kropp gillar jet lag. Jag gillar jet lag.

Jag har även fått kontakt med lite andra au pairer (2 st) och vi försöker fixa dejt, det ska bli kult. Än så länge har jag inte vågat mig utanför huset själv - förutom hundpromenaden idag då. Då gick vi ett helt kvarter till hundgården och där satt jag på en bänk medan Shei (hunden) nosade runt. Kanske att jag går ut lite till, jag börjar inte jobba förens klockan 13.00 idag.

I alla fall.

När flygplanet landade i måndags och vi satte oss på bussen och såg Manhattans glittrande skyline i bakgrunden kände jag mig som en champion. Om man trycker här kan man få en någorlunda bild om hur bäst i världen det kändes. Okey? Okey.


HEJDÅ

söndag 23 september 2012

Update!

Hola amigos!

Nu är jag här, i mitt rum, i lägenheten, på manhattan.

Veckan började med fyra dagars skola ute på Long Island, vilket inte var en höjdare. Lektionerna var långa och sega och väldigt tröttsamma. Det tog slut på luft i rummen på en gång dessutom, och vattnet luktade och smakade klor. Vi åkte in till manhattan på en guidad tur på torsdagen, och när vi åkte in på times square tappade jag hakan. Det var som en bloody myrstack, fast med reklam över allt. Det var helt sjukt - och jag är inte säker på om det är på ett bra sätt. Vi åt tjock pizza på pizza hut, var in på lite olika affärer, och sedan gick vi till bussen som skulle ta oss tillbaka till skolan. Så, vi åkte tillbaka, vi gick och la oss, vi vaknade, vi åt frukost, och sen åkte jag tillbaka till manhattan (det är alltså en 1,5 - 2 timmars färd) där papa 1 & papa 2 hämtade mig.

Det är min tredje dag här nu och första gången som mitt internet funkar - spank god for that. Under mina tre dagar har vi varit till tre olika lekparker, vi har varit på bio på broad way, vi har ätit middag och vi har ätit lunch och vi har lekt och målat naglarna (female bonding time) och lekt med bilar. Allt flyter på bra, vädret är fint. Ikväll ska jag ta hand om barnen själv för första gången, så då får dom passa sig. HAHAHAAHAH

skoja.

HEJDÅ!

torsdag 13 september 2012

Inläggets rubrik

Föregående inlägg skrevs ner i min dagbok för cirka tre veckor sedan, att påstå att den känslan fortfarande sitter i vore en lögn. Det jag känner nu kan snarare liknas som någon slags ångest. Kanske är det resfeber, jag vet inte. Jag har aldrig varit nervös över att resa förut, förutom när jag gick i trean och vi skulle på klassresa strax utanför Gävle i tre dagar, då panikångestgrät jag och bad om att inte få åka. Och riktigt så illa är det ju inte nu. Annars så levererar Ljusdal som vanligt. Linnéa bryter ner mig menalt genom att första tvinga mig till att träna tills den grad att min kropp inte orkar lyfta ena armen och sedan mata mig med sushi. Jag och farmor kastar stenar på gamla tanter och nu ska jag försöka testpacka min väska. Med andra ord är det fyra dagar kvar. HEJDÅ





onsdag 12 september 2012

I'm moving to new york cus I've got problems with my sleep, looks like christmas came early for me


Cultural Care har skickat mig den bästa familjen de har, jag kan inte tänka mig att man kan få något bättre än den jag ska bo med i ett år framöver. Ett fantastiskt par (om någon citerar ur din favoritbok under en intervju kan man inte annat än säga yesss), ett par tvillingar i precis den åldern jag önskade mig - och dom bor mitt på Manhattan. Det är som att man köper buffé och får hela restaurangen med världens myspersonal på köpet. Jag vill skratta högt, jag vill springa runt huset och göra kycklingdansen, jag vill kissa på mig och jag vill, eller kan, inte sluta le. 

jag känner såhär mycket bra känslor!!!!!!!!!

Alltså, lite mer konkret ser min finalmatchning ut såhär:

Barna: Pojke 3 år, Flicka 3 år
Pärona: Pappa och Pappa
Bor: Manhattan, New York
Djur: En hund

(Ska alltså åka till USA som Au Pair. Och här kan man läsa om mitt ljuvliga äventyr. 


Adios!)